Att lyssna på min kropp – även då den protesterar

Nu har jag dagpendlat drygt halva kurstiden, suttit i ”skolbänken” 10 dagar. Av dessa har jag vaknat 6 dagar med migrän så kraftigt att jag behövt medicin. Vad beror nu detta på? Jag har funderat

• Är det för att jag inte hinner ta hand om mig själv o min kropp nu då jag dagpendlar?
• Är det för att min dagliga rutin i bilen till jobbet att stretcha nacken försvunnit?
• Är det för att jag blir spänd o stressad av att sitta still i ett klassrum? Jag har alltid haft svårt att sitta still, måste oavbrutet aktivera mig för att inte somna… (ADHD?)
• Är det för att jag blir stressad av alla intryck i storstan? (Jag misstänker fortfarande att jag har någon slags perceptionsstörning á la ADHD)

Denna min yrsel som jag skrev om häromdagen, beror den på migränen tro? Jag har förstått att den som har migrän även är känsligare för yrsel o balansstörningar.

Jag har bett min vårdcentral om hjälp, det är inte bra att ta så mycket migränmedicin som jag gjort dessa veckor. Plötsligt kan visst hyrläkaren inte läsa innantill, att jag haft migrän i 25 år är liksom bortblåst. Han förslår att jag ska prova Pronaxen som är ganska likvärdigt med Ipren. Han tror att min täta migrän o yrseltillstånd beror på ”spänningar”. Då jag söker på detta på webben förstår jag sammanhanget; detta är doktorns sätt att säga – ”Du, detta är psykiskt – ska du inte ta en lugnande tablett o sluta gnälla?”

Tänk att jag ens ids gå till Vårdcentralen… jag vet ju nu av gedigen erfarenhet att det är oftast är meningslöst, så även denna gång. Primärvård bemannad med hyrläkare är ingen hit.

Jag funderar vidare – kanske dags för mer fokus på kinesisk medicin igen?

Medans jag funderar över lösningar o inväntar att bli piggare har jag valt att ligga hemma. Jag kan inte fortsätta att utsätta min kropp o mig för mer påfrestningar. Jag har börjat lyssna på kroppen vad gäller matbehov – men att lyssna på kroppen när den protesterar mot hur jag behandlar den, det är sååå mycket svårare i min värld.

En dag i taget.

Läs även andra bloggares åsikter om ADHD?, balansstörning, hyrläkare, Mal-de-Debarquement (MDD), migrän, när kroppen talar, perceptionsstörning, primärvården, yrsel

 

Knullrufs – ett för mig nytt ord

Vi träffades en stund mina ungdomar o jag häromdagen. Jag gav min dotter en komplimang om hennes fina lockar för dagen. Hon har självlockigt hår men brukar ofta platta det rakt o stelt – även det vackert men jag föredrar alltså hennes naturliga look.

Min unge son fällde då en kommentar jag inte hörde fullt ut…

Jag – Va sa du?

Han: – Knullrufs

Jag: – Ehh, vad menar du?

Bägge ungdomarna flinar åt mig o säger att det är ett gammalt skämt från deras tidiga tonår.

Vad sjutton ska man säga…. ibland är det nog bättre att vara en tyst mamma o inte fråga så mycket.

Läs även andra bloggares åsikter om komplimang, lockigt hår, syskon, tonåringar

 

Rotsaker – mer av kroppens behov

Jag skrev nyligen om min förkärlek till rödbetor som maträtt. Ett annat matbehov som pockar på alltemellanåt är rostade rotsaker, så gott o läckert. Det är rätt häftigt att mer o mer ha ett sug efter sådan här mat, istället för att ha sug efter choklad eller chips

Det kan vara lite svårt att komma på vad jag ska ha till… äter ju så lite kött numera. Ibland blir det quorn o ibland någon kryddig korv, ibland endast dessa rotsaker. Jag vet att det är rimligt med proteiner i någon form till men mina vanliga bönröror platsar inte riktigt som tillbehör.

Jag har en väninna som gör himmelska rotsaks gratänger, men det har jag ännu inte lyckats med. Endera dagen så går jag vidare med det projektet, ska bara hitta ett bra recept som inspiration.

Läs även andra bloggares åsikter om matbehov, rotsaker